The circle of life

Det blev en ovanligt produktiv måndag idag. Inte för att de brukar vara jättelugna men idag blev det mycket avbockat, både saker som har med avslut och början att göra. 

På lördag åker jag på avslutningsresa med mina 9:or och tre mammor till Kroatien och en hel del praktiskt har fixats till dess. Alla pass har kopierats, kontaktlistor har uppdaterats, pengar har växlats och måååååånga meddelanden mellan oss vuxna skickats. 

I samma veva har jag, tillsammans med en annan mamma i yngsta sonens klass, avslutat deras klasskonto inför deras slut på årskurs 3 och roligheter tillsammans senare i veckan. 

Ikväll har samma son haft träff med sin blivande musikklass, där jag ska vara musiklärare, fått ta sitt första klassfoto och haft sitt första lilla framträdande för föräldrarna. De ny eleverna som alltså ska avlösa dem som jag åker till Kroatien med på lördag. 

Just idag, när yngsta sonen hade träff med sin nya klass, påminde Facebook mig om att det var fem år sedan dottern hade samma träff med sin musikklass, de som nu går i 8:an. Sådana här dagar blir man lätt lite snurrig. Kanske inte så konstigt att jag hellre gått runt och plockat iordning lite i salen istället för att sitta med bedömningar och betyg. När det är lite rörigt i skallen känns det skönt att åtminstone ha ordning runt omkring. En del betyg blev dock satta och imorgon finns mera tid till det. Hoppas att allting runtomkring är lite lugnare då. 

Det måste vara det här som är The circle of life. Något tar slut medan något annat startar. Det är väl precis så det ska vara, det bli bara lite förvirrande mitt i allt. Då är det skönt att få en halvtimme över mellan ärendena på stan och hinna sitta ner och ta en latte. Idag en verklig lyxvariant som säkert kommer lämna sina spår som cirklar på kroppen. The circle of life var det väl, eller….?

Att vara mamma

Idag är det mors dag, ett faktum som säkert inte undgått någon. En dag då vi tänker lite extra på våra mammor, kanske fundera över vår roll som mamma om vi har den rollen och det ger oss ju en väldigt bra anledning att träffas och kanske fika.

Att vara mamma – vad är det egentligen? Naturligtvis tänker vi väl i första hand på att bära, föda och ta hand om ett eller flera barn, men det finns mera. Alla mammor är inte biologiska mammor men precis lika mycket mammor för det. Alla mammor har inte, eller har inte haft, sina barn boende hos sig. De kanske är en mammagestalt på skolan, i idrottsföreningen eller i kyrkan. 

För mig är en mamma någon som tar hand om barn och ungdomar, lyssnar när de vill prata, försöker känna in när de inte vill prata, någon som kan ge råd och vägleda, någon som håller om och tröstar, någon som kan skratta och gråta tillsammans med barnet, helt enkelt någon som finns där och som tar sig tid. 

Att vara mamma är inte enkelt. Ibland känns det som att man gör fel hur man än gör. Ibland har man inga bra lösningar eller färdiga mallar, ibland stångar men huvudet i väggen och biter sig i tungan, ibland skriker man och önskar att man bitti sig hårdare i tungan och ofta känner man sig väldigt otillräcklig och skulle vilja göra så mycket mer. Men jag tror att om man har viljan att göra så gott man kan så blir det bra. Om man strävar efter att alltid finnas där om det så bara är för att hålla om, låta ett barn sitta i knät, torka tårar, hålla huvudet när magsjukan kommer, tjata om läxorna och om att komma upp på morgonen, se till att det finns mat på bordet, skratta hysteriskt, gå långa pratpromenader, leka för högljutt på lekplatser sena kvällar, prata gamla minnen eller sitta tysta och trötta bredvid varandra i bilen på väg till träningen så blir det bra. Om man inte tar sig själv allt för seriöst utan bjuder på misstag och mindre lyckade dagar tror jag barnen har lättare att göra det också och ändå känna en trygghet. För visst är det, när allt kommer omkring, framför allt en grundmurad trygghet vi vill ge till våra barn. Dem vi fött, adopterat, fått som bonus eller tar till hjärtat i andra sammanhang. Grattis sent på vår dag, alla mammor! Vi, och naturligtvis alla pappaor som vi också kan applicera allt ovanstående på förutom att bära och föda barnet, vi är så viktiga och så bra. Faktiskt riktiga superhjältar. Glöm aldrig det! 

Tack mamma för att du alltid finns där för mig! Tack Filip, Rebecca och Isac för att jag får vara er mamma. Jag älskar er! 

Nu är det som bäst!

Så vältajmad den här långhelgen blev. Kristi Himmelsfärdshelgen och den här högsommarvärmen blev ju A match made in Heaven, på riktigt. Nu, när det är som allra vackrast i Sverige vill man kunna njuta så mycket det bara går. Nu fick många av oss möjlighet till lite extra ledighet och tid att njuta av sommaren. Grönskan är fortfarande skir och klar, rappsfälten är så gula att det nästan gör ont i ögonen, koltrasten och göken tävlar i vem som har mest uthållighet att sjunga, syrener och liljekonvaljer sprider underbar doft och de första strandutflykterna känna alldeles extra lyxiga. Ikväll sitter jag här med lite solröd hud, sommarfärgen turkost på tånaglarna och har  checkat av årets första dopp. Det var varken långt eller varmt men det var ett premiärdopp i den svenska, ljuvliga försommaren som för några dagar förvandlades till högsommar. Det ger oss en försmak av semestern som inte är så långt borta nu och en mersmak av att vara ledig. 

Och Han såg att det var gott

Jag tror inte att det finns någon människa som inte tycker om att titta på vackra saker, däremot kan det skilja sig ganska markant vad man tycker är vackert. Klädstilar skiftar, färger tilltalar oss olika, vi faller för olika typer av människor till viss del beroende på utseende men vi kan nog ändå var överens om att det känns väldigt gott att vila ögonen på och njuta av vackra saker. Det är vi inte ensamma om att göra. Redan i skapelseberättelsen kan vi läsa om hur Gud skapar ljus och mörker, sol, måne och stjärnor, hav och land, träd och växter, djur och människor. Efter att varje del i skapelsen var färdig tog sig Gud tid att titta på vad han skapat och han njöt av det. Han såg att det var gott. 

Ibland tror jag vi människor är lite för snabba i vändningarna. I vår strävan att hinna så mycket som möjligt tar vi oss kanske inte riktigt tid att njuta av det vackra och det goda vi har runt om oss. Istället för att stanna upp en stund och ta in det stressar vi istället direkt vidare till nästa syssla, projekt eller anhalt. 

Jag kommer att tänka på min morfar, Manne, och hur han tog sig tid att njuta på sommarkvällarna. Efter en dag med dagsverken som gräsklippning och ogräsrensning på torpet kunde han stå en lång stund och njuta av det som blivit  gjort under dagen, av att ogräset var borta och redskapen inne i skjulet. Kvällen kom, lugnet la sig och han njöt. Jag önskar att ni kunde fått se honom stå där, känna lugnet och ron, märka hur han njöt av det vackra. Och morfar såg att det var gott. 

Ska vi försöka att ta den där stunden att vara i nuet, njuta av det vackra och goda istället för att med en gång rusa vidare till nästa uppgift? Jag tror det skulle få oss att upptäcka många småsaker och vi inte märkt annars. 

Längtan till läggdags

Idag har jag gått och längtat till läggdags. Naturligtvis för att det är så ljuvligt skönt när dagen börjar ta slut och jag får varva ner, extra mycket för att jag är förkyld och hängig, ännu mera för att sängen idag blivit bäddad med rena lakan. Nytvättade, frasiga och väldoftande lakan och örngott är så ljuvligt skönt att få krypa ner emellan. Det är verkligen något särskilt med en renbäddade säng. Det känns lite lyxigt och extra högtidligt att få gå och lägga sig då och man sover kanske lite bättre och drömmer mysiga drömmar. Det är inget jag forskat på utan bara mina högst personliga spekulationer. En sval kvällsdusch och ordentligt vädrat rum innan läggdags blev pricken över i ikväll. Nu kommer jag sova riktigt gott! Hoppas jag! 

En födelsedag

Igår var det den 22:a maj, min födelsedag, den 43:e i raden. En födelsedag, en speciell dag men ändå en helt vanlig dag. Eller? 

Att barnen hoppar ner i min säng och sjunger är inte helt ovanligt. Att de gör det precis efter midnatt ackompanjerade av guldjubel från TV:n är mindre vanligt. 

Att gå till jobbet en tidig måndagsmorgon är ganska vanligt, men att göra det medan jag hör gökens dova klang för första gången  i år mera sällsynt men oj, så uppskattat. 

Att få en mängd kramar, grattissång i omgångar, 43-faldigt HURRA, choklad och presenter på jobbet är också ganska ovanligt och väldigt uppskattat. 

Att mötas av att barnen fixat fina tills jag kommer hem ifrån jobbet händer inte jättesällan men kladdkakan jag möttes av igår var gudomligt kladdig, seg och sällsynt god!Att sitta med en stor kopp te i soffan med väninnan är inte så ovanligt men att göra det en vanlig måndagskväll och dessutom få superfina blommor är inte lika vanligt. 

Att svara på meddelanden i olika form under en dag är ju väldigt vanligt men att känna sig så tacksam och välsignad av dessa meddelanden är mindre vanligt. 

Tänk att en, egentligen helt vanlig måndag kan bli så pass ovanlig bara på grund av dagens datum. Det är inte helt fel! 

Från djupet av mitt hjärta – tack alla! Och tack även till Tre Kronor som gjorde starten av mitt födelsedygn till något alldeles extra.

Konfirmationsdag 

Idag är det många ungdomar som konfirmeras. Min dotter är en av alla dem så den här veckan har det förberetts en massa med kläder, mat, bakning och piffande. En fin dag fick hon med gudstjänst där konfirmanderna höll i allt utom predikan och en förbönsstund för alla ungdomarna, lunch med stora delar av släkten, fint väder och väldigt omtyckta presenter. Jag är så tacksam över att hon fått den här möjligheten att få vara med i en så härlig konfirmationsgrupp där hon fått trivas och utvecklats. Nu är vi inte så lite trötta efter en intensiv vecka och helg. Med förkylning i kroppen blir det naturligtvis inte bättre så nu känns det väldigt passande att bädda ner sig i soffan och halvsova till de två avslutande matcherna i hockey-VM. Hoppas att dagens goa känsla får krönas med ett VM-guld sent ikväll!